Edvard Robert Gummerus, mer känd som E. R. Gummerus, föddes 1905 i Helsingfors, Finland, i en tid präglad av politiska omvälvningar. Hans far var en historieprofessor som blev internerad i St. Petersburg efter misstankar om inblandning i mordet på generalguvernör Bobrikov 1904. Denna dramatiska händelse lade grunden till en uppväxt fylld av historiska och kulturella influenser.
Uppväxt och utbildning
Större delen av sin ungdom tillbringade Gummerus i Rom där hans far först fick ett stipendium och senare blev utsedd till chargé d’affaires. Denna tid i Italien formade inte bara Gummerus’ världsbild, utan gav också upphov till mötet med hans blivande hustru, exilryskan Vassilissa, trots hans föräldrars komplicerade relation till Ryssland.
Akademisk och professionell bana
År 1929 återvände Gummerus till Finland där han år 1934 avlade en filosofie magisterexamen. Han började tidigt verka som översättare och skribent, och övergick så småningom till att arbeta på Nya Dagligt Allehanda i Sverige. Hans tid i Sverige blev dock kortvarig på grund av andra världskrigets utbrott och de komplexa politiska omständigheterna som följde, vilket ledde till att familjen bosatte sig i Björbo vid Västerdalälven under primitiva förhållanden.
Litterär produktion
Gummerus’ litterära karriär tog fart med romanen Farväl Arkadien 1938. Under de följande åren publicerade han en trilogi om den finska släkten Salander och framtidsskildringen Oniria. Hans verk spänner över en rad genrer, inklusive essäsamlingar, minnesböcker och litteraturkritik, med teman som ofta rörde sig kring personliga och kulturella identiteter. Natten är en näktergal är en minnesbok som utforskar familjens öden fram till 1919 och visar på Gummerus’ förmåga att väva samman personlig historia med kulturella och historiska händelser.
Senare år och arv
Efter pensioneringen från sin tjänst som lektor i nordiska språk vid universitetet i Neapel 1970, bosatte sig Gummerus mer stadigvarande i Sverige, fast han fortfarande tillbringade mycket tid i Italien. Hans senare verk inkluderar romanen Bråddjupet och flera fackböcker, där han fortsatte att utforska de teman som präglat hans tidigare arbete. Hans litterära produktion fortsatte att vara aktiv även under sina sista år, trots ett förändrat litterärt klimat.
Edvard Gummerus avled 1991, men lämnade efter sig ett rikt litterärt arv som belyser kulturella och historiska skärningspunkter mellan Finland och Italien, mellan personliga minnen och kollektiv historia. Hans verk förblir ett viktigt inslag i den finlandssvenska litteraturen, och hans livshistoria ger en unik inblick i 1900-talets europeiska kulturhistoria.
Romaner
Farväl Arkadien 1938 – Fästningen 1940 – Arvet 1941 – Sönerna 1943 – Oniria 1951 – Livets bröd 1952 – Bråddjupet 1975
Noveller
Sägner i berget 1946 – Främmande berättelser 1972
Aforismer och essäer
Dialog med någon (aforismer) 1944 – Rebeller: essayer i kulturkritik 1947 – Utdrag utan register (essäer) 1954 – Symbol och syntax: tänkespråk 1964
Minnesböcker
Natten är en näktergal: minnen – Palatset med kolonnerna: romerska minnen 1974 – Trollkarlen vid Pajso: i Dan Anderssons värld 1980
Utgivare
Dan Andersson: valda brev 1905–1913 1972 – Dan Andersson: valda brev 1914–1920 1976
Övrigt
Finland: vad det är, och vad det kämpar för 1957 – Den Hemlöse: Dan Andersson-studier 1965 – Italienska vandringar: Capri, Santo Stefano, Vietri, Amalfi, Positano… 1966 – Det gamla Floda : folk, bygd och natur i en Västerdals-socken 1970 – En bilderbok om Dan Andersson 1975 – Vägar i södern: en landskapsrapsodi från det okända Italien 1976 – Svalorna i Rom: strövtåg i tiden 1981 – Roms ansikten: möten och minnen 1983
Litteratur
Helen Rydberg, Edvard Gummerus: porträtt av min far (Dalarnas författarförbund, Dala-författare 9) 1982