HÅRD HÖST
 
Roman av Nils Parling från 1970.

Berättelsen om folket i Loberget spänner över ett flertal år, vilket kan förvirra med tanke på romantiteln, men man får förstå den som syftande dels på Hiskia Zakrissons hårda ålderdom, dels på den hårda höst som utgör historiens kulmen, den spanska sjukans höst år 1918. Änklingen Hiskia kontrollerar, ovanligt nog, ett stort område runt omkring Loberget, och han har klara papper på sitt ägande. Med sin första hustru har han sönerna Einar – den starke men kanske lite efterblivne – och Torbjörn – den kalle och brutale. Med sin andra hustru har han sonen Sven, som är på väg ut i livet, och dottern Siri, nyligen konfirmerad. En bit bort, på Ronkarberg, bor Edvin, Vilden kallad, och van suparbroder med Torbjörn, och Edvins syster Engla, som ibland hjälper till på Loberget. I närmaste by, Håbyn, har Sven sin käresta Aina, och nere i dalen ligger Stenforsens bruk med präst och läkare och jägmästare och länsman.

Ett antal konflikter bygger upp skeendet. Sven råkar i tillfällig motsättning med Aina efter rykten om att han uppvaktar jägmästarens Eva. Gäng nerifrån Stenforsen och granngårdarna utgör ett ständigt hot, och Sven råkar riktigt illa ut vid en midsommardans ute på Sjöudden. Inom familjen är det Torbjörn som utgör det största orosmomentet, Sven blir vid ett tillfälle nedslagen även av brodern, och Einar får en gång koppla ett stadigt grepp för att hindra honom att ge sig på fadern. Siri har under konfirmationen hemligt förälskat sig i prästens son, och hon hämtar sig aldrig efter att, under vidriga omständigheter, ha fött sitt barn ute i skogen. Hon avlider kort därefter i lungsot, utan att barnafadern på minsta sätt tagit sitt ansvar. Och överallt finns överheten, med jägmästare och skogvaktare som övervakar gränser och jakt, och bolaget som hotar och på alla sätt försöker komma åt de ägor de inte direkt kontrollerar.

Den stora katastrofen kommer med först Siris död, sedan Torbjörns försvinnande efter att han vådaskjutit Edvin till döds, och till sist spanska sjukan som tar Einars och Svens liv – Sven som just börjat sin tillvaro med Aina på egen gård och blivit far till två barn. Kvar på Loberget finns bara Hiskia och dottersonen Jan Hiskia och Engla, som länge hjälpt till där och varit som en mor för Jan Hiskia. Men Torbjörn återvänder till trakten och håller sig gömd bland annat i ödestugan på Ronkarberg. Där hittar Hiskia honom, fullständigt utmattad och nergången – och luttrad – och övertalar honom att följa med hem och ta sitt straff. Det finns alltså liten strimma av ljus och framtidshopp i det stora mörkret när romanen slutar.

Tommy Danielsson

Foto, Reidar Falk

BIBLIOGRAFISKT

Utgåvor. Höganäs 1970 (Bra Böckers förlag)

Recensioner. Aftonbladet 6.7 1970

utskrift