CHI-MO-KA-MA

Berättelsesamling av Dan Andersson från 1920.

Chi-mo-ka-ma skrevs mellan slutet av 1916 och april 1917, och skälet till att den kom ut först i oktober 1920, efter Dan Anderssons död, är att Bonniers gav ut Svarta ballader 1917 och På sju hav 1918, och att De tre hemlösa och David Ramms arv kom på Tidens förlag 1918 och 1919. Samlingen bör därför egentligen inte bedömas som postum, Dan Andersson hade både korrekturläst och haft sin hand med vid utgivningen. Inte minst hade han tvingats reducera och skriva om redan under sommaren 1917. En tredjedel ungefär gallrades ut på Bonniers begäran och publicerades under rubriken "Vildmarksliv: upplevelser på Canadiska gränsen" i Ny Tid under augusti och september 1917.

Av olika skäl aktualiserades vid den här tiden Amerikaminnena från 1902 – då Dan Andersson som fjortonårig ensam besökte släktingar i Minnesota. Antagligen skrev han även Svarta balladers "En strof till Huck Finns minne" nu, men det är ingen ung tonåring som agerar jagberättare i Chi-mo-ka-ma, vare sig en Daniel Andersson eller en Huckleberry Finn. Därför är det kanske lite missvisande att hänvisa till Mark Twain även om inflytandet från dennes prosa är omisskännligt av och till. Det är en betydligt erfarnare och mer ärrad röst som redovisar möten med mer eller mindre tvivelaktiga existenser i nybyggarland och ofta låter dem själva berätta episoder ur sina liv. Och det är rösten och ett antal återkommande gestalter som ger samlingen en enhet. Fred Nelson, eventuellt jagad av indianen Röda Suggan, återkommer mot slutet, där också Stammering Frank omnämns på nytt, och Hedstroem dyker upp igen som avsändare av ett brev som även redovisar Simmons och Pat Collies vidare öden. Däremot är den sista novellen, den om svensk-amerikanskan Telma Johansson, bara löst ansluten som en historia som jagberättaren tog del av ett år efter hemkomsten från Amerika. Men här insisterade Dan Andersson på att historien skulle ingå eftersom han ansåg den så pass bra.

Vi möter många personligheter och egenartade livsöden i Chi-mo-ka-ma. Bland dem som själva kommer till tals finns "skogvaktaren" Fred Nelson, kockhjälpredan Stammering Frank, den vidskeplige irländaren Johannes, den hårt drabbade gubben Paul Peter Sonberg, den osedvanligt vildsinte irländaren Pat Collie, arbetshataren och storskrävlaren Frederick Blackbury, den lortige gamle kapitalisten holländaren Wili Woolrich, svenskhataren gubben Harrot, den godmodige men supande luffaren Seyed, den fattige Henrik Pettersson med dalahästarna och lumberjacken Kalle Larsson som måst amputera ett ben. Och ytterligare andra träder fram i dessas berättelser, vilket gör samlingen till en bok som verkligen domineras av berättande mer än av skeenden i berättandets nu, det mesta är tolkat och filtrerat genom röster.

Stilen i Chi-mo-ka-ma är ofta muntlig, snabb och anekdotisk med, enligt Gösta Ågren, "samma dynamiska vandring från tanke till tanke, anekdot till anekdot, som så ofta möter i Dan Anderssons brev" – och som man för övrigt känner igen även från exempelvis Kolarhistorier. Och inte bara från Mark Twain finns en påverkan, utan även från Rudyard Kipling – av naturlige skäl eftersom Dan Andersson samtidigt arbetade på översättningarna i På sju hav. Och precis som så ofta står romantiska partier sida vid sida med påfallande expressionistiska uttryckssätt.

Mottagandet av Chi-mo-ka-ma påverkades naturligtvis av Dan Anderssons död månaden innan, och även om kritik finns för oenhetlighet och annat, märks det nu att han blir tagen på allvar. Han beröms för "lössläppt förtegenhet", för "säkra streck, spänstighet, episk rytm, frisk lokalfärg", för koncentrationsförmåga och drastisk karaktärsteckning och för en säker människokännedom – bland annat.

Tommy Danielsson

 

BIBLIOGRAFISKT

Utgåvor. Stockholm 1920 (Bonniers)

Recensioner. Arbetet 30.10 1920 – Dagens Nyheter 2.11 1920 – Frihet 2, 1921 – Social-Demokraten 8.11 1920 – Svenska Dagbladet 22.10 1920

Litteratur. Gösta Ågren, Kärlek som i allting bor: Dan Anderssons liv och diktning 1916–1920 1971: 203–219.

utskrift