BRÖDLÖSANS BARN   utskrift

Roman av Nils Parling från 1982.

Parling berättar här självbiografiskt om sitt eget liv fram till fjorton års ålder. Hans alter ego heter Jan Bergman, och även alla andra namn i berättelsen är fingerade, liksom geografin. Jan föds i Brännhöjden (Palahöjden) men familjen flyttar snart ner till Dalsjö bruk (Strömsdal), först till det lilla torpet Bergroten och senare, när fadern blivit i det närmaste arbetsoförmögen på grund av hjärtproblem, till en gammal arbetarbarack. Landskapet i och omkring Strömsdal är lätt igenkännligt med Översjön (Hyttsjön) och Nedersjön (Svansjön) med badstranden och Långsjön (Smalsjön) och hyttområdet intill Hyttån. Och med småskolan och folkskolan och herrgården och handlarns och järnvägsstation – bland annat.

Det börjar med vaga minnen från den första barndomen och fortsätter med fattigdomen i Bergroten under förskoleåldern. Med materiell fattigdom men med rikedom av annat slag, genom grannfrun Väggiväggs berättelser och genom farfadern som öppnar vägen till läsandets världar. Och det är vägglöss och det är sjukdom – spanskan, dysenteri, scharlakansfeber – och tidigt måste barnen pröva på kroppsarbetets vedermödor. Skolan innebär en öppning, men förtrycket finns också där, både genom kamrater och genom lärare. Även om förtrycket i samhället i stort blir Jan tidigt medveten, inte minst genom allt det berättande som omger honom. Men också vänskap finns och solidaritet och motstånd, och vid ett tillfälle begår Jan till och med ett "attentat" mot den motorcykelburne och minst sagt tvivelaktige förvaltare Zingraff. Musiken blir tidigt viktig för Jan, dels genom ett vagt barndomsminne, dels genom vänskapen med den ensamme fiolspelaren Cornelius Brus, och en fiol är det första han medvetet jobbar ihop till.

Redan vid tio års ålder får Jan använda sommarlovet till hårt kroppsarbete vid pärtsågen, och under den kommande vintern är armodet inte långt borta, till följd av en långvarig, misslyckad strejk och till följd av faderns hjärtbesvär. I folkskolan blir han, trots stöd från den snälla lärarinnan, tidvis svårt mobbad. Och efter den obligatoriska skolgången är det naturligtvis inte att tänka på att fortsätta studera., utan det gäller att ta de jobb som går att få. Eländig, dåligt betald huggning och omänskligt slit i timmerskogen. När romanen lämnar den fjortonårige Jan har han dessutom gjort sina första erfarenheter av kärleken. Inte bara att han längtat efter barndomens lekkamrat Elin, han har också sett mer mörka sidor, och faktiskt själv blivit i det närmaste våldtagen invid Hyttån.

Tommy Danielsson

Foto, Reidar Falk

BIBLIOGRAFISKT

Utgåvor. Stockholm 1982 (Zindermans)

Recensioner. Arbetet 31.12 1982 – Borås Tidning 7.11 1982 – Dagen 2.12. 1982 – Dagens Nyheter 17.2 1983 – Göteborgs-Posten 20.12 1982 – Göteborgs-Tidningen 21.2 1983 – Helsingborgs Dagblad 5.12 1982 – Jönköpings-Posten 21.1 1983 – Nerikes Allehanda 11.12 1982 – Skånska Dagbladet 30.12 1982 – Svenska Dagbladet 11.2 1983