SODOM       utskrift
 
Roman av Nils Parling från 1956.

Skådeplatsen är Söderås med sprängämnesfabriken, och det är bara i tillbakablickar som hembyn uppe i Västerbergslagen tar gestalt, även om tåget vid romanens slut lämnar Söderås med Ludvika som destination. Söderås är beläget i en dal med en långsamt rinnande älv, och en bro som man måste ta sig över för att komma till fabriksområdet. Kyrkan ligger så nära att kyrktuppen gick sin kos under nattens granatregn – liksom för övrigt bron. I den lilla staden finns också arbetsförmedling, Lobergs matsalar, Marits kaffestuga och Söderås Praktiska skola, exempelvis. Lasarettet nära älven är skyddat av en park med höga furor. Fabriksområdet utgörs bland annat av T–U2 och packet ovanpå trotylkokeriet, och en bit bort krutpressen, detonatorfabriken och syrhuset. Vidare magnesiumlagret (Bomben) och Slottet, där de flesta av kvinnorna arbetar med krutband och tändhattar. Av allt det här stod bara Slottet intakt efter romanens skräcknatt.

Hit strömmade arbetskraften det här året, 1939, på grund av det spända läget i Europa. "Europa var en mila som hotade att slå", och marknaden var omättlig. I T–U2 jobbar den tjugotvåårige Joel, omgiven av en skara av mer eller mindre goda kamrater. Bänkgrannen Stepparn, tjugo år och luffare. Den brutale kvinnokarlen Algot, den känslige och drömske Arvid, som kallas Caruso för sin ständiga sång, norrmannen Ole Ritter, försupen och grov. Svarvaren Kalle Svensson, brotscharen Erik, och över det hela regerar den sympatiske förmannen Berg och driftingenjören Eskilsson, pennalisten. I det intilliggande packet finns borrarna, som vännen Stake, och där arbetar även Margit, kärestan.

Romanen berättar om augustinatten då kokeriet började brinna, och stora delar av fabriksområdet ödelades av de påföljande explosionerna. Joel överlever den första krevaden, och efter att ha legat avsvimmad en stund beger han sig ut att leta efter Margit, som han till slut hittar dödligt sårad i en granatgrop. Detta, och beskedet att Algot med våld gjort henne med barn, får honom att fly in i total galenskap. Algot däremot, den verklige svinpälsen, vaknar till stora hjältedåd under nattens gång, och outtröttligt bär han människor i säkerhet. När Joel så småningom kommer till medvetande på lasarettet har han inga minnen alls kvar av Söderås, och vaga är de erinringar som finns vid medvetandets gräns när tåget avgår mot norr för konvalescens under julen.

Tommy Danielsson

                                                          Foto Reidar Falk

BIBLIOGRAFISKT

Utgåvor. Stockholm 1956 (Tidens förlag)

Recensioner. Aftonbladet 29.9 1956 – Aftontidningen 10.9 1956 – Dagens Nyheter 24.10 1956 – Dagstidningen Arbetaren 21.9 1956 – Expressen 14.9 1956 – Gefle Dagblad 10.11 1956 – Göteborgs handels och sjöfarts tidning 3.10 1956 – Hufvudstadsbladet 30.10 1956 – Kommunalarbetaren 1956,2: 26 – Kvällsposten 24.9 1956 – Morgon-Tidningen 20.10 1956 – Nerikes Allehanda 22.9 1956 – Perspektiv 1956: 3781956 – Stockholms-Tidningen 15.10 1956 – Sydsvenska Dagbladet 17.9 – Östgöten 22.10 1956 – Östergötlands Dagblad 13.9 1956

Litteratur. Tommy Johansson och Ulf Redmo, "Nils Parling: de förtrycktas röst", Landsbygdsskildrare: Sju författarporträtt 1979: 216–217