NILS PARLING                   Utskrift

Nils Parling föddes 1914 i ett finntorp i Palahöjden en halvmil norr om Strömsdal i Säfsnäs socken. Fadern var finnättling och moderns släkt valloner. Så småningom bestod syskonskaran av åtta barn, och fadern – liksom farfadern som också bodde i torpet – arbetade i hyttan på Strömsdals bruk. 1918 flyttade familjen ner till ett parhus i Strömsdal, och även modern fick nu genom sömnad bidra till uppehället. Och värre skulle det bli eftersom fadern dog redan 1926.

Framför allt farfadern var en inbiten läsare, och därför blev Nils tidigt inspirerad till skrivande, men efter de sex åren i folkskolan var det obönhörligen dags för arbete i skogen, den fasta försörjningsbasen ända till romandebuten. Men Parling prövade också många andra jobb under den här perioden. På vägarbeten och banarbeten, som lantbrevbärare och nasare och stabbläggare, något år på ammunitionsfabriken i Karlskoga – som han lämnade efter explosionsolyckan 1940 – och 1947 en sommar som giftkokare på ASEA i Ludvika.

Nils Parling debuterade 1947 med diktsamlingen Offerrökar, tyvärr utgiven på ett mindre nogräknat förlag. Boken hittade aldrig ut på marknaden, och så småningom hamnade restupplagan hos Parling själv – som grävde ner det mesta i en sophög. Den "riktiga" debuten kom i stället 1950 med Motorsågen och berodde ytterst på en olyckshändelse i skogen. Parling fällde en tall över sig, ensam nästan fyra kilometer hemifrån, men lyckades hugga sig loss och ta sig hem trots ett brutet ben. Han skrev boken under det halvår han låg gipsad, efter att Tidens förlag lovat ge ut honom om han vände sig från lyriken och skrev en realistisk arbetarroman ur egen erfarenhet. Framgången blev omedelbar, och möjligheten till en försörjning som författare öppnade sig.

Under sin tid som författare bodde Parling i Silverhöjden, söder om Grängesberg, i ett hus vid stranden av Södra Hörken. Han hade en diktarstuga där, och trots sjukdom och svår värk i rygg och händer, var han oerhört produktiv och disciplinerad. (Så till den grad faktiskt att man vid mitten av sjuttiotalet väckte tanken att signaturen Parling skulle vara ett täcknamn för en författarverkstad.) Klockan sex på morgonen styrde han stegen till stugan, som till vilket kroppsarbete som helst. Parling fick många priser, och han var mycket populär. Normalutgåvan för hans böcker var 3.000, men enskilda titlar kunde via bokklubbar komma upp i 80.000 exemplar.

Nils Parlings produktion omfattar dryga femtio titlar. Viktigast är kanske de många romanerna, som ständigt för de förtrycktas talan. Skogsarbetarnas i Motorsågen och uppföljaren Fällan. Fattigtorparnas i I nöd och lusta. De finska invandrarnas i Av mjölk och honung. Hemmansägarnas mot bolagen i Hård höst. Spanska arbetares under Franco-tiden i Kringränd och Eldtecknet. Proletariatet skildras också i de båda självbiografiska romanerna Brödlösans barn och Vad dig i handom gives. Sodom handlar om en dynamitfabrik som exploderar, och Korset – som predikar mot våld och förstörelse – om överlevande efter tredje världskriget. Bara för att ta några exempel.

Parling skrev också många berättelsesamlingar om människor och natur i Bergslagen, Dovre, Alaska och Kanada – exempelvis Finnbastu, Storfågelslek, Älgmark och Grizzlyland. Han skrev dikter som han ibland tonsatte själv – mest kända är väl Finnbäcks-Lars visor – och ett flertal samlingar kom ut. Och han skrev sagor och ungdomsböcker och ett par bygdespel, Finnmarksspelet och Finnstigen.

Nils Parling avled i januari 2002.

Tommy Danielsson

 

 

                                          Foto Reidar Falk
BIBLIOGRAFISKT

Romaner. Motorsågen 1950 – Huset som var en ljuddosa 1951 – I nöd och lusta 1953 – Sodom 1956 – Korset 1957 – Klockor ur mörkret 1958 – Av mjölk och honung 1966 – Hård höst 1969 – Kringränd 1970 – Fällan 1973 – Eldtecknet 1974 – Trälupproret 1974 – Guldlövet 1975 – En man åt Ulla: lindrigt seriös roman 1976 – Trumman 1977 – Theo utan talan 1978 – Allhelgonabrand 1980 – Blott en afton 1981 – Brödlösans barn 1982 – Fjällbruden 1987 – Präglingen 1989 – Narkos 1989 – Torksommar 1990 – Svalorna har inte flyttat 1990 – Vad dig i handom gives 1992 – Pärlmysteriet 2000

Noveller och berättelser. Finnbastu 1955 – Storfågelslek 1959 – Älgmark 1960 – Bäversommar 1961 – Grizzlyland: en skildring från Alaska 1962 – Vildmarksland: Kanada, Alaska 1965 – Luffaren 1966 – Björnfrossa: jaktberättelser från Alaska 1972 – Faraogrynen och andra berättelser från Finnmarken 1976 – Inte som andra 1977 – En barfota man: skrönor från Bergslagen 1978 – Granatövning 1979 – Den långa vägen hem 1979 – Filurius och andra luringar 1984 – Älgkana: noveller från skog och vilda marker 1989 – Bakterieborgen 1994 – Från vildmark och vattudalar 1995

Sagor och ungdomsböcker. I fordom fjärranbygd: ungdomsroman 1976 – Sagan om jätten Dunkelfutt 1983 – Kiddy rådjursbarn: en siluettsaga 1989 – Vit bland bergens skuggor 1993

Diktsamlingar. Offerrökar och andra dikter 1947 (nyutgåva 1981) – Finnbäcks-Lars visor 1956 – I detta tillstånd 1958 – Stormfågel 1982

Övrigt. Strömsdal: ett järnbruks tillkomst, förödelse och partiella bevarande från definitiv utradering 1983 – Skogsarbetaren 1991

Litteratur. Lars Furuland skriver om Nils Parlings författarskap i Författare i Dalabergslagen 1997: 59–62, liksom Angelica Parling-Lindström i en booklet till en begränsad cd-utgåva av visor och noveller från 2003. Vidare: Tommy Johansson och Ulf Redmo, "Nils Parling: de förtrycktas röst", Landsbygdsskildrare: Sju författarporträtt 1979: 201–222. Se för övrigt den framväxande bibliografin.